När jag tog min daglig runda bland mina favoritbloggar så fick jag en chock! Av det positiva slaget.

Jag har ett tag följt Mamma Wannabe:s blogg. Jag har läst om hennes frustration över väntetider och annat som ingår i livet när man är blivande adoptivförälder.

Så idag - det tog ett tag innan jag fattade vad det stod i bloggen - har hon blivit mamma! Bara sådär! Herregud! De har knappt berättat för någon och nu är de plötsligt föräldrar!

Jag är i chock. Och då är jag ju inte ens i närheten hur Mamma Wannabe känner sig. Hon måste vara i koma.

Bland det fånigaste jag vet är såna där små nylonstrumpor som ska döljas under skons kant.

Dock är nyckelproblemet att det ju inte alls döljs! Strumpkanten har en envis förmåga att sticka upp från skokanten. Alltså är fördelen med tåbirenylons borta. De är inte diskreta. Alla ser dem. Då kan man ju lika gärna ha knästrumpenylons?

Nu har jag börjat misstänka något fasansväckande. Nämligen att det verkar som om de SKA synas. Varför har annars en massa unga tjejer tåbirenylons i värsta sandaletten? Och de verkar inte ett dugg besvärade...

Nyblivna gymnasisters samtal på bussen:

"Kolla! Där e ju hon! Det e hennes fel att Slane är bög" (pekar på kvinna i 45-årsåldern)

"Vem? Vaddå?"

"Jo, asså, han har ju bott med sin mamma typ hela livet. Då blir man ju konstig"

Jag ska åka kollektivt till arbetet.

Det känns trögt.

Jag har jättemånga väskor att bära på.

Och nylonstrumpor har jag också fått på mig.

Idag är det helt enkelt en stor dag.