Det känns konstigt att få sitt hem bedömt av en utomstående men nu är det gjort. Mäklaren har varit här. Jag har redan tackat ja till deras offert så nu kommer det gå undan. Fotograf ska bokas och huset kanske kommer ut redan till helgen - både i tidningen och på internet. Lite jobbigt känns det allt  att visa upp sitt hem på bild på internet, men det får jag väl leva med.

Mäklaren var en trevlig bekantskap som dessutom vurmar lite extra för små gatuhus. Prisindikationen blev ungefär där jag förväntade mig och känns rimlig. Sedan återstår bara att se om det finns någon som är intresserad av mitt lilla hus.

Uh.. jag undrar när jag ska få en smärre depression över att sälja huset. Jag har i sanning älskat varenda kvadratmeter av det så länge jag bott här. Det är 11 år i år....

Jag har drabbats av allergi. Eller nåt. Är en svettig, snurrande och snarkande fru på nätterna numera. Darlingen börjar bli mörk under ögonen av sömnbrist. Själv är jag rätt utless på min näsa.

För övrigt får jag inget vettigt gjort. Jag surfar mest. Tycker att det är ganska trevligt att Sverige är tillbaka från semestrar. Och jag väntar ivrigt på att barnbeskeden ska dundra in på BFA:s hemsida. Jag behöver lite positiv information.

Idag upptäckte jag - för första gången i mitt liv - att det annonseras i lokalpressen när stadsfullmäktige har sammanträde. I vår stadsdel sammanträds det den 29 aug. Har vi en gnutta tur så är vårt adoptionsärende med på dagordningen den dagen. Hoppas, hoppas.

Igår hade vi föräldrabesök. Vi är riktigt, riktigt pinsamt självupptagna numera. Allt handlar bara om oss - våra nya jobb, vårt nya hus, vårt gamla hus... Skämmigt. Dessutom är jag hetsigt otålig med det mesta. Allt ska gå i en flygande fläng. Går det för sakta så blir jag irriterad och snarstucken. Har liksom inte tid med lull lull och allmänt småprat längre. Jag MÅSTE komma ner i varv. Nästa helg jobbar Darlingen helg och jag måste nog ägna mig åt nedvarvning. Tror att denna helgen blev lite för mycket för mig; erbjudande om nytt jobb, upplopp på renovering, intensiv städdag, gäster och träffa mäklare idag. Fröken Uppvarvad.

Igår hade mamma med sig sina akvarellfärger för att vi skulle måla vår parytterdörr som ska bli trefärgsmålad. Fyrfärgsmålad om man räknar insidan... Mamma är utbildad inom färg- och formgivning och arbetar som konstnär så hon kan det här med färger och former. Eftersom Darlingen är färgblind och jag allmänt osäker så kändes det skönt att få lite goda råd. Så nu har vi fattat ett beslut. Det blir mörkgrön karm, olivmellangrå dörr, ljusgröna speglar och friserna målade i mörkgrönt resp olivmellangrönt.

Kan man vara kär i en dörr?