Lunch hos föräldrarna i Bjärred. Smörstekta kantareller på rostat bröd. Plommonätning. Uterumssitteri. Chokladrussin. Sol. Regn.

Så här tillbringade jag mina söndagar förut. Innan jag träffade Darlingen. Numera så har vi svårt för att hinna med att bara "vara". Därför var det extra skönt att inte ha en massa måsten denna söndagen.

På kvällen kröp vi ihop i sängen, tände levande ljus och tittade på TV.

Fler sådana söndagar åt folket.

• Har med något till värdinnan. Igår hade alla visst lite ont om tid eftersom värdinnan fick 8 flaskor vin.

• Hälsar på varandra med yviga kramar och utbrister saker i stil med "Oh, vad snygg du är i håret!" eller "Oh, vad du har blivit smal!". Någon enstaka gång får man utbrista "Guuuud, vad du har blivit TJOCK!". Men bara om vederbörande är gravid. Känt gravid. 

• Diskuterar viktnedgång och allehanda bantningsmetoder. Jag var ensam om att ha funderat på att gå upp i vikt som omväxling. Möttes med viss skepticism.

• Uppdaterar varandra på saker som hänt sedan sist. Men uppdaterar främst varandra på vad som hänt alla andra. Som inte är närvarande. Som inte ens kan sägas ingå i våra liv längre. Mer än som omtalade på tjejmiddagar, typ ex och andra vilsekomna själar.

• Avslöjar hemligheter. Årets tjejmiddag nådde dock inte förra årets höjder där två graviditeter avslöjades och två av varandra oberoende ivf-försök ventilerades. Dock avslöjades en armbandsförlovning, ett förestående giftermål och eh... nä... det var nog inte mer...

• Röker utomhus och dricker inomhus. 

• Gurglar konstigt och försöker se näpna och häpna ut för att ställa sig in oss bäbisarna. Undertecknad utgjorde inget undantag. Mitt framgångskoncept är tungklick, vilket renderade ett och annat sagligt leende.

• Diskussion om forna tiders räder på stans nöjesetablissemang. Det stora flertalet av oss är mycket nöjda över att inte behöva hänga på Paddy's (även om det är ett mycket trevligt ställe), göra konstiga rumpavtryck i häcken vid busshållplatsen, beställa drinkar medelst pantomim eller somna med sms-apparaten i handen.

• Försöka förhöra det fåtal (1,5 personer ) som fortfarande är singlar på ett diskret sätt, väl medvetna om att vi är snubblande nära att låta som de där "parmänniskorna" som vi föraktade förr. De som uppmuntrade oss singlar att berätta små kuriositeter och små anekdoter om personliga tillkortakommanden på fester för att låta sig roas. Vi vill ju inte bli likadana samtidigt som vi vill veta hur livet gestaltar sig för de som fortfarande letar efter drömprinsen. Genuin omtanke som krockar med ens egna fördomar.

• Diskuterar husägandets vedermödor, olika kitt kvaliteter, bryderi om husköp (konstigt nog ordas inte en stavelse om inredning eller kläder), målarfärg för gravida och bo i innerstan kontra att bo dit buss 4 går.

• Talar länge och väl om plastikkirurgskandalen. Meningar inleddes företrädesvis av "Jag läste..." eller "Jag hörde...". Ingen kan inte säga att vi inte hänger med i samhällsutvecklingen. Däremot diskuterade vi inte Sudan-frågan.

Vi pratade inte heller om våra darlingar, vårt sexliv eller andra mindre rumsrena saker. Man skulle kunna säga att vi blivit tråkiga. Men det tycker inte vi. Vi tycker att våra liv har blivit mycket mer innehållsrika än förr.