Ett par som fick barnbesked 10 dagar efter oss har fått court hearingdatum som infaller tre veckor före vårt. Det skiljer alltså drygt en månad till vår nackdel.

Dessutom har vi fortfarande inte fått den utlovade growth reporten som håller man påstår håller på att översättas. Jag misstänker att rapporten skrivs varje kvartal och att vi nu väntar på septemberuppdateringen. Den vi fick i samband med barnbeskedet var juni-uppdateringen. Om jag förstått mina vänner på Taiwanlistan rätt så får de flesta alldeles färska uppdateringen. Även de ska översättas så vi har förmodligen hamnat i ett county som är långsamt. Det innebär att vi kommer få decemberuppdateringen någon gång i februari tidigast. Jag blir alldeles trött...

Jag tror att den här saktfärdigheten kommer att följa oss igenom hela processen. Allt kommer att ske långsammare för vår del. Precis vad min maggrop talat om för mig hela tiden.

Blä.

Idag har Darlingen konsulterat en kinesisk kollega om mandarin. Mandarin motsvarar rikssvenskan - det som talas av flest människor i Kina (ca 70 %). Dialekt i Kina är inte riktigt samma sak som det är för oss. Det kallas dialekt av den enkla anledningen att skriftspråket är gemensam - men inte uttalet. Det kan till och med skilja så mycket att man inte förstår varandra om man kommer från olika delar av Kina. Det innebär att kineser vanligtvis inte förstår taiwaneser. Däremot förstå taiwanser (som talar fujianesiska) rikskinesiskan hjälpligt även om de inte talar det. 

Förutom denna lilla utmaning - att lära sig ett språk (mandarin) som inte talas av taiwaneserna - är det rejält svårt att lära sig mandarin. Man har inget gratis - det finns inga som helst likheter med något som vi kan sedan om andra språk sedan tidigare. Bara det faktum att ett ords betydelse varierar beroende på vilka toner du talar i gör det hela till ett mer eller mindre hopplöst projekt:

Rikskinesiska har fyra grundtoner plus en neutral ton. Detta kan illusteras med ordet "ma" som ändrar betydelse beroende på tonen (mamma, hampa, häst, svära, frågepartikel).

1. mā (ma1): En hög och jämn ton.
2. má (ma2): En stigande, lång ton.
3. mă (ma3): En först sjunkande, sedan stigande ton.
4. mà (ma4): En kort, sjunkande ton.
5. ma (ma5): Neutral och obetonad.

 (från www.kinas.se)

Med tanke på att jag är hopplös på språkinlärning så känns det hela som ett omöjligt uppdrag. Det kommer kräva mängder av tid och tålamod och ändå är det inte ett rätt dialekt. Visst, jag lär mig ett språk som talas av 70 % av kineserna men som inte talas i Taiwan. Och visst, taiwaneserna förstår kinesiska men gör alla taiwaneser det?! Och förstår de en svensk som tycker sig tala mandarin men betonar på ett felaktigt sätt?!

På julfesten i fredags damp plötsligt en kollega ner bredvid mig, pustade och inledde en konversation med "Åh, jag känner mig förkyld och har ont i halsen". På grund av ljudvolymen var hon ohyggligt nära mig.

Det var värsta tänkbara start för en intressant konversation med mig. Jag drog mig undan men hon hängde över mig och låg i princip i mitt knä för att prata med en kollega på min andra sida.

Idag har jag ont i halsen. Jag är mer eller mindre förgrymmad. Hon kunde åtminstone haft vett på att hålla käften om sin förkylning så jag slapp ha ett ansikte på smittomarodören.

Det värsta är att jag har två dagar framför mig med coachningar och det kommer inte på kartan att jag genomför dem i förkylt skick. Jag försöker behandla andra som jag själv vill bli behandlad. Och ingen har tid eller lust att bli förkyld i december...