Igår fick jag nostalgiutlopp. Vi åkte till Svens´a dal för den årliga körsbärsutflykten. Kände mig uppspelt för att få visa Darlingen och Bonusen var denna människan tillbringat sin barndom. Blev så till mig att jag köpte en fjärilshåv (en till!) i lokala ICA-affären som jag släpade med mig hela vägen. Trots att min far lite lakoniskt sa:

"Det är inte precis fjärilsväder"

Det var det inte. Molnen hängde tungt över Bjärehalvön.

Vi åt körsbär. Vi gick genom det delade trädet - även om de största barnen var tvungna att klä av sig alla kläder för att komma igenom hålet. När man gått genom hålet kan man inte längre drabbas av engelska sjukan enligt "sägnen". Nu är väl inte engelska sjukan så värst vanligt förekommande men det är alltid trevligt med en vaccination som inte gör ont. Vi zick-zackade mellan komockorna, plockade blåbär, inspekterade döda bålgetingar, blev nällade och baddade med Salubrin och klappade hästar. Några gjorde sina naturbehov i det fria och kom viftande med torkpappret vid lunchbordet trots att de fått stränga order att begrava dem under en sten. Medan jag satte i mig 3 Kit-Kat ägnade sig tre syskonbarn och Bonusen åt att fördöma bäcken (eg. fördämma). Vattenflöden är svåra att bemästra och det slutade med - efter åtskillinga timmar - med att fyra barn var genomblöta, lortiga och fulla av småsår. Men mycket lyckliga. 

Alla 4 placerades på badstenen och fick bada av sig den värsta dyngan medan vi vuxna örlade omkring för att hitta rena kläder till dem. Syskonbarnets mor hade med förstånd förutsatt att hennes döttrar inte kan tillbringa en dag i Svens´a dal utan att bli kraftigt nedsmutsade. Sålunda hade de en hel väska med sig med rena kläder. Bonusen var inte riktigt lika lyckligt lottad. Jag måste öva lite mer... Jag hade förvisso tagit med mig extrastrumpor och skor till honom. På eget bevåg hade han själv packat ner ett par shorts. Hipp som happ var gossen torr och skuttade iväg över backarna med flickorna i släptåg.

Darlingen tyckte det var tråkigt med naturpromenad. Han var dessutom en smula trött efter en lång kväll innan med Anderslövaren. De gick inte och la sig förrän kl 02.30 Han blir som bedövad när han är trött. Han hör inte, ser inte och reagerar inte.

Jag såg en groda och var mycket nöjd med upptäckten. Dessutom såg jag ett grävlingsbo och åt harsyra.

På det hela taget var det en mycket lyckad utflykt även om jag aldrig fångade något i min nya fjärilshåv.

Två av mina syskonbarn skulle rida och köpa glass. På sina låtsashästar. Låtsashästarna är osynliga. Bara syskonbarnen vet att de finns. 

På vägen rider de förbi två flickor på käpphästar varpå den yngsta av syskonbarnen utbrister:

"Gud så fjantigt att rida omkring på en käpphäst"