Det blev dyrt. Mer dyrt än vi räknat med. Men mammas och pappas blivande älskling är värd vartenda korvöre.

Det blev en vit växasäng från Ilva, en blommig matta, en leksakslåda, ett överkast, några kuddar, en supermegamjuk elefant och två virkade kuldjur som matchar tapeten och tapetbården. Åkejj... det kanske var en smula felaktig association men vad ska man göra när man inte har ett specifikt barn i åtanke. Kuldjuren var faktiskt roliga... Jag lovar...

Darlingen monterade så svetten lackade. Sedan ställde vi oss för att granska våra skapelser.Det blev finfint. Vår beslutsfäighet och raskhet gjorde mig så entusiastisk (och understimulerad av att stå och titta på när monteringen skedde) att jag provfotograferade. Det var lite dumt gjort eftersom det plötsligt uppstod behov av gardiner , lite tavlor och allmänt lull-lull. Det är sånt som syns när man provfotograferar... I mina drömmar ser jag framför mig en ofantlig snygg vimpelsamling att hänga tvärsöver rummet - varannan vimpel med svenska flaggan och varannan med taiwanesiska. Tror inte det blir av. Det lär inte finnas att köpa och jag har varken tid eller förmågan att skapa på frihand.

En annan sak man grunnar lite på är åldern på vårt blivande barn. Vi har ju faktiskt ingen aningn ännu. När min mamma berättade att Store Anderslövaren - snart 4 år - ska få en cykel med stödhjul i födelsedagspresent blev jag alldeles förbluffad. "Inte kan väl en sån liten cykla?", sa jag. Men jodå, det kan han tydligen. När man lämnat sin napp på en stubbe i skogen för att Tomten ska hämta den så blir man JÄTTEstor. Även om man ångrar sig gruvligt den första natten och ylar "Jag ååååångrar mig". För övrigt tog Tomten nappen men lämnade inte en present förrän 3 dagar senare (när Pappa kom resande efter att ha jobbat i några dagar). Det tyckte Store Anderslövaren var i längsta laget men han härdade ut och beklagade sig för Farmor efteråt. Men då sa Farmor att Tomten nog ville se så att han verkligen klarade sig utan sin napp innan presenten levererades. Det lät rimligt tyckte Store Anderslövaren.

När jag fick höra nappincidenten insåg jag att jag måste ompröva mina tankar - barn kan tydligen mer än jag tror. Jag VET att 4-åringar inte dricker välling så ofta men äter de blodig biff? Inser att jag borde gå något slags föräldrakurs för att begripa på vilken nivå jag ska lägga mig. Det duger ju inte att bäbisifiera sådär slentrianmässigt...

Här ska Batting sova i framtiden... med kuldjuren som matchar tapeten...

 

Grodis

2 februari 2009 21:45

Men oj, här händer det grejjer minsann! Inredning av barnrum, vad roligt! Och vad fiiina saker. Jättefint verkligen! Ser fram emot foton på rummet sen... ;-)

http://grodis.wordpress.com

 

mamman

7 februari 2009 20:42

Härlig säng och så bra med växasäng, just på grund av ovissheten kring åldern, dock lite svårt att såva i själv.

Alla korvören oavsett hur många skall klart gå till battingen.

Grabben här hemma lärde sig cykla vid 4 år utan stödhjul. Tog lite längre tid men slapp lära om ett år senare.

Lycka till med skapandet...gardiner, tavlor, vimplar osv.

http://babyonskan.bloggagratis.se

 

Lille skutt

8 februari 2009 12:41

Fick mej ett gott skratt beträffande alternativen mellan välling och blodig biff.

Riktigt så drastiskt kanske du dock inte behöver tänka. En fyråring kan mycket, men en fyraåring som just flyttat till Sverige från sitt födelseland är troligen mycket mer "babyaktig" än de lika gamla svenskfödda.

Vår P talar fortfarande, efter knappt 1,5 år i Finland, rätt babyaktig svenska. Han kan inte cykla utan stödjul. Kan ganska bra klä på sej ytterkläderna själv men behöver nog hjälp med knappar och overallgummiband under stövlarna.

Han äter själv, insisterar på kniv och gaffel (lärt på dagis) men är inte så skicklig på att handskas med dem. Spiller mycket, protesterar mot haklappen som han nog skulle behöva.

Sover ännu i spjälsäng men klättrar lätt ur den och över till mammas och pappas under morgonnatten...;)Använder ännu nattblöja men är dagtorr sedan ca 7-8 månader tillbaka. Olyckor händer dock nångång om han är så upptagen med något kul att han glömmer att gå på wc...

Klart att vår P inte är någon bebis längre, men inte alls någon särskilt stor pojke heller - inte ens enligt sin egen åsikt, tror jag. Jag tror det är rätt vanligt att adoptivbarn verkar yngre än sin kronologiska ålder när de bli adopterade.

http://www.lilleskutt.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...