Pratade med köperskan av vårt hus idag. För några veckor sedan träffade jag henne - hon var som ett yrväder och otroligt lycklig över att de väntade barn. Jag tyckte att hon och maken var så söta eftersom de fotograferade hennes mage i deras nya hus.

Idag berättade hon att bäbisen inte fanns längre. De hade fått veta att bäbisen led av ett mycket allvarligt hjärtfel och varit tvungna att abortera. Så otroligt tragiskt.

Lite tidigare på dagen ringde min gravida "lillasyster" och berättade att hon fått en blödning i helgen och hon skulle få kontrollerat att allt var ok genom att gå till sin gynekolog. Vi bestämde oss för att äta lunch när allt var avklarat - oavsett hur det gick. Om det gick bra skulle vi fira om det gick bra så behövde hon stöd.

Det gick bra. Bäbisen är nu 22 mm och beräknas komma till världen i mitten av september. Lättnaden är enorm.

Jag blir alldeles tagen av hur livet kommer och går. När man minst anar det.

 

Emie

11 februari 2008 22:34

Förundras även jag över livets nyck. Lyckan kommer lyckan går...

Hoppas för er att lyckan består, och att ni snart får barnet i era armar.

Vi har kämpat för barn ett bra tag nu. Kanske blir adoption en vacker lösning även för oss. Mannen min är adopterad från Nepal. Icke främmande för oss.

Stort lycka till. Mvh f Emie

http://humla

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...