Idag kom pappret vi har väntat på. Medgivandet. Skönt att kunna gå vidare även om vi båda två är mentalt förberedda på bakslag när vi nu äntligen kan vidarebefordra medgivandet det till våra organisationer. Bakslag i form av väntetider och ett fåtal valbara länder. Landet verkar stå helt still vilket är trist eftersom vi så gärna vill adoptera därifrån. Eftersom vi har åldern emot oss har vi inte så stora möjligheter att i lugn och ro köa för att få skicka - vi hinner kanske bli för gamla innan vi kommer fram i kön...

Vi hade gärna ställt oss i kö för Taiwan. Det rullar på i Taiwan men vi har inte varit gifta tillräckligt länge (krävs 2 år). Visserligen kan vi invänta 2 årsdagen, men bara det innebär en väntetid på 1,5 år. Och även om vi passar in på deras krav så har vi det här med det kyrkliga. Vi lever förvisso efter kristna värderingar men vi utöver inte vår religion aktivt.

Hur som helst är det skönt att kunna pricka av en sak i den lååååånga väntan på att få bli föräldrar. Tänk - vi har ett papper på att vi får lov att bli föräldrar! Det är det inte många som kan skryta med :-)

 

Grodis

21 september 2007 22:43

Äntligen! Vad skönt! GRATTIS! :-)
Men jag förstår att det känns kluvet, när det verkar vara motigt att hitta Ert land. Jag hoppas och tror att ni kommer göra det, oavsett om det blir Bolivia eller något annat land. Har ni kontaktat resp. organisation för att få lite tips och råd utifrån Er situation?

KRAM!

http://grodis.bloggagratis.se

 

Pipeline

21 september 2007 23:09

Tack! :-)

Vi har inte jagat organisationerna på allvar med våra frågor ännu. Har velat vänta in medgivandet innan vi ger oss i kast med att penetrera landfrågan.

Så all min/vår oro är egentligen baserad på rykten på FL, bloggar och allehanda adoptionsvänliga sidor...

Det kanske dyker upp något helt oväntat. Typ en ny planet som forskarna ännu inte upptäckt. Eller vad sägs om en helt ny oupptäckt kontintent där ingen tidigare letat? Det var faktiskt på tok för länge sedan vi fick höra talas om en ny Columbus... Eller vad sägs om ett helt nytt förhållningssätt till fosterhemsplaceringar i Sverige?

När jag tänker efter så finns det ju massor av möjligheter ;-)

 

maja

23 september 2007 17:39

GRATTIS GRATTIS!!

Måste kännas otroligt skönt. Hoppas ni firade riktigt ordentligt :)

Vaddå inte ens ställa sig i kö till Bolivia? Nu blev jag lite orolig, vad menar du nu?

Ha det så bra!
Kram

http://majasblogg.bloggagratis.se

 

Pipeline

24 september 2007 08:22

Tack, tack!

Det är riktigt skönt att kunna gå vidare. Idag kopierar Darlingen allt för att sända det vidare!

Jag uttryckte mig lite tokigt i inlägget. Vi kan köa till Bolivia och hade gärna gjort det MEN vi kanske hinner bli för gamla för att passa in på deras krav innan det blir dags för oss att skicka. Det beror på hur länge det är stopp och hur många barnbesked som kommer från Bolivia. Dessutom verkar intresset för Bolivia ha växt lavinartat i takt med längre väntetider i andra länder. Många med tidigare ansökningsdatum girar in framför oss.

Pipeline

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...