... från att ta reda på var vi skulle befinna oss i Adoptionscentrums köer. Det kändes nämligen inte så upplyftande.

Jag hoppas verkligen inte BFA får för sig att publicera väntelistor. Då hade jag inte ägnat mina dagar åt annat än att räkna och kalkylera. 

Till ingen nytta. 

"Det är som det är", brukar Darlingen lite lakoniskt säga.

Jag vill inte att det ska vara som det är! Jag vill att det ska vara som det inte är.

Kaos i näsan igen. Jag har nu tre teorier:

• Lördagsförkylningar
• allergisk
• nässprejsberoende

Lördagsförkylningar faller på sin egen orimlighet. Allergi känns väl lite märkligt med tanke på att allergisäsongen i stort sett är över (även om min kära mor påstår att det är högsäsong för mögel i markerna). Alltså återstår nässprejsberoende.

För länge sedan läste jag någonstans att Pernilla Wahlgren var nezerilberoende. Det lät så patetiskt. Jag trodde man blev beroende av knark, sprit och spel. Inte av nezeril.

Nu är det sålunda slutsprutat. Jag vill för allt i världen inte vara beroende av något så fånigt. Minsta misstanke om det känns liksom ... nördig. Följden blev att jag idag stolpat omkring på stan med andningsuppehåll i näsan. Som tur var så kan man undvika döden genom att öppna munnen. Känner mig som en guldfisk på land och ser väl minst lika ding ut. På kvällen drabbades jag av desperation och tittade vädjande på DarlingDoktor som rotade fram något kortisontjosan.  

Effekten av kuren var att jag svettades ymnigt och hasade runt i linne och shorts, idogt snörvlande med Renässans i högsta hugg. Jag har tidigare dömt ut Renässans och det gör jag fortfarande men det var det enda som skapade någon form av passage i näsan. Även om det härliga tillståndet endast varade i 2 minuter...  

Kl 23 gav jag upp och gick till sängs.

Det konstiga är att jag sover gott utan nässtopp. Samma sak när jag vaknar. Alltså plågas jag bara under mina vakna timmar och det tycker jag är orättvist!

Finns det Anonyma Näsolister?