Imorse vaknade jag och kände mig lätt översiggiven. Ledsen och orolig. Obehaglig till mods. Tänkte på Knodden och hans framtida nätverk. Jag och Darlingen har ett stort nätverk av släkt och vänner. Men det är ett nätverk som åldras. När vi och våra syskon är gamla, våra föräldrar är borta kommer Knoddens nätverk "bara" bestå av Bonusen, kusiner och vänners barn. Det gjorde mig outsägligt ledsen. Gör vi verkligen rätt som adopterar ett barn med vetskapen att vi aldrig kommer att kunna adoptera ett syskon? Jag önskar innerligt att Bonusen någon gång i livet kommer att bo tillsammans med oss under samma tak så att de får en vardagskontakt. Det smärtar att tänka på att Bonusen kommer att ha mer kontakt med lillebror i hans mammas mage än med Knodden. Bonusen är här så sällan...

Ikväll pratade jag med min kloka mamma om detta. Då kom hon med det eminenta förslaget att fråga äldsta kusinen bli fadder den dag vi ska döpa Knodden. Jag hade inte ens tänkt så långt. Och jag misstänker att när vi väl kommit så långt i våra tankar hade vi förmodligen valt min äldste bror och hans fru eftersom de är våra referenter och de som vi sagt kommer ta hand om Knodden utifall något händer oss. Men deras äldsta dotter, tillika Knoddens framtida kusin, är ett utmärkt val! Hon är fantastisk mot sin småkusiner och sina småsystrar. Hon är lugn och klok. Skötsam och rolig. Ju mer jag tänker på det desto mer underbar tanke blir det. Jag får en bild framför ögonen där liten Knodd tittar upp med sina allvarliga mörka ögon på Rosenflickan, hon tar hans hand och de traskar upp för kyrkogången. Han är helt trygg och lugn. Hon är stolt och omhändertagande. Lycka. 

 

mamman

30 september 2009 21:08

Det är underbart när en orolighet får ro i sinnet.

Det viktiga är kvalite och inte kvantitet, även när det gäller släkten.

http://www.babyonskan.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...