Det var inget troll. Det var Darlingen. Han är klädsamt ångerfull.

Min bil startade inte i morse. Det var väntat. Det verkar nämligen som ett troll har flyttat in i taklampan i mitt bil. Ett el-troll. Lampan är tänd trots att dörren stängd. Det blev att jaga ikapp en buss. På bussen började mobilen ringa. Det visade sig att vi fått ett data-troll på jobbet. Ett troll som ansåg att Finlands sak är vår och tryckte på fel knapp vid implementering av ett nytt system. Sedan ringde mattläggaren. Han kommer i arla morgonstund imorgon för att lägga in mattan i Knoddens rum. Ett morgontroll.

Sedan blev det kjoltroll. Underkjolstroll. Sådana gör sig icke på mig. Kanske för att inga kjolar passar min midja när det passar stussen. Allt flärpar och känns ganska obehagligt. Det leder till skilda liv - jag lever mitt liv och kjolen sitt. När jag sitter ner på en kontorsstolen kasar kjolen uppåt, åt midjehållet. Om jag ska flytta mig framåt på stolen glider jag ur underkjolen och det hela förvärras. Och när jag är ute på spatsertur snurrar kjolen helt eller halvt varv runt kroppen beroende på hur långt jag hinner gå. Med en sådan kjol är man sällan avslappnad. Jag ägnar stor del av dagen åt att motspänna mot kjolens härjningar runt kroppen. För att råda bot på denna belägenhet har jag stått och jobbat mer eller mindre hela dagen. Och vad händer då? Jo, man får faktiskt ganska ont i fötterna.

Ska det vara på det här viset tänker jag vägra vara chic. Det blir liksom så ineffektivt. Man ägnar 50 % av arbetstiden åt att dra i en kjol. Jag har allvarliga planer på att bli naturist. För banta känns inte som ett alternativ. Äh. Liksom. Bah.

Imorgon ska jag vaccinera mig. En liten nätt cocktal av allehanda medikamenter. Det vore ju bra att få vaccin mot influensan också men så går det minsann inte till. Jag får säkert en shoot influensavaccin i julklapp.