Ibland undrar jag hur det känns den första timmen, den första dagen och det första dygnet när man fått veta att man är gravid.

Kan man tänka på något annat?

Är magen full av bubblor + en 5 mm cellklump?

Hur rädd är man för att något ondsint ska hända?

Hur glad hade Darlingen blivit?

DET önskar jag att jag kunde få veta. Men de andra dagarna är jag nog inte så avundsjuk på. Möjligtvis när bäbisen placeras på magen och allt ont är över. Fast då är man ju liksom inte per definition gravid längre. Utan mamma.

 

mamman

26 januari 2008 19:27

Den önskan delar du med bland annat mig men numera mest för att förklar för grabben.

Adoption är en fantastisk upplevelse som väldigt få får uppleva eftersom de inte ens tänker tanken.

http://babyonskan.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...