17.000 steg och 1,5 timmes cykeltur. Har inte rört på mig så mycket på år och dag. 

Har en känsla av min kropp kommer protestera högljutt imorgon.

Vaknade kl 7. Genomsvettig. Vårt nya hus är ett mycket varmt hus. I alla fall om man ligger mitt i solstrimman. Jag skuttade upp ur sängen och ner på bottenvåningen. Fortfarande varm. Fick syn på fönsterdörren. Öppnade fönsterdörren och sedan ... gick... eh.... larmet... Taksirenen tjöt, inomhussirenen tjöt och Darlingen tjöt "För HELVETE" uppifrån sovrummet. Jag pep "hjälp". Och blev ännu mer svettig.

Det är andra gången det händer mig. Fördelen med denna gången var att jag fått en larmkod och vet hur jag ska larma av. Fast Securitas hann ändå ringa... Darlingens planerades sovmorgon kom av sig. Nu har han precis upptäckt att vi inte fått tidning idag. Jag är inte hans förtjusande fru idag. Mer nåt katten släpat in.

Det blev lyckat igår -  att ansvara för varsin del av middagen. Vi gjorde vitlöksräkor och rabarberkompott. Det sistnämnda är den sista nymodigheten på min matreportoar. En dröm av rabarber som kokats tillsammans med apelsin, kanel och socker. Skedas upp i lämpligt glas och toppas med vitchokladmousse (japp.... vispgädde och smält choklad). Midjemått, ack midjemått.... :-/

Minihultaren är en makalöst charmig ung man. Han har värsta kalaskulan och inte det minsta blyg. Jag fick en omfattande bäbisdos och blev lite konstig inombords. Sådär konstig som jag inte vill bli just nu. Liksom lite längtig.

Kl 23 höll Herr Hult på att somna vid bordet (satt ute) och Darlingens ögon började bete sig märkligt. Jag och Fru Hult var i finfin form - diskuterades arbetsliv. Med ganska yviga gester. När man är sådär i otakt är det lika bra att avsluta kvällen.

Så vi cyklade hemåt. Jag avskyr verkligen min "räsorcykkel". Måtte jag gå ner mina kilon snabbt så jag kan få köpa en tantcykel.