Jag kan inte släppa tankarna på det här med att vara kapabel att få biologiska barn (utan hjälp) men ändå välja att adoptera.

Därför gav jag mig i kast med att kolla BFA:s regler. Det visades sig att ca 50 % av BFA:s länder har krav på intyg om svårigheter att få barn eller intyg om att det är medicinskt olämpligt att få barn.

De senaste dagarna har undrat om jag (och Brummelisa) är de enda som tänker i dessa termerna. Därför känns det som en bekräftelse att så många länder delar min åsikt och kräver intyg på oförmåga att få biologiska barn.

Jag tycker att det är ytterst relevant att fundera på ämnet när väntetiderna eskalerat och det finns dubbelt så många villiga adoptanter som det finns barn tillgängliga för adoption. När jag läser i trådarna på adoptera.nu får jag en känsla av att köerna fylls av personer som är fullt kapabla att få biologisk avkomma. Det verkar inte helt ovanligt att familjer väljer att få biologiska barn medan de köar för att få adoptera. 

Jag undrar varför det blivit så ofantligt intressant att adoptera. Jag menar, det är färre barn som behöver adopteras (=tillgängliga för adoption) men ändå har intresset att adoptera formligen exploderat.  Är det Angelina-trenden?

Just nu kan man MMS en ansiktsbild på sig själv till AMF för att få veta hur man ser ut som 70-åring. Eller 80-åring.

Tänk om man bara får en blank sida tillbaka och svaret "Åldrande kan inte simuleras"?

I Kalkbrottet på Orten finns det fridlysta paddor och allehanda ovanliga saker. Det är ett JÄTTEstort hål som utövar något slags märklig lockelse på mig. Området är avspärrat. Det gör Kalkbrottet extra spännande. 

Idag arrangerades 4 guidade visningar dit. Jag var där i god tid för att köpa biljetter till mig och mitt sällskap. Gick inte. Intresset var så stort att biljetterna sålde slut direkt. Så vi fick gå hem till oss, äta varm korv, bygga lego, dricka kaffe och slöa oss framåt i tillvaron.

Ganska skönt det också.

Förresten fick jag veta att paddorna troligen gått i dvala (eller i ide).

Medan sjukdom har härjat Darlingens kropp har han härjat på internet. Timme efter timme. Jag började misstänka att han hade en sajberkärlek.

Idag fick jag förklaringen.

När vi skulle äta middag idag trollade han fram en flaska vin som jag inte kände igen. Jag visste ju att vinförrådet var något bristfällig och behövde fyllas på.

"Har du varit på Systemet?"

"Ja, några gånger?

"Eh... några gånger?"

"Ja... jag har köpt lite olika vinsorter"

Så jag gick till "matgarderoben" under trappan där vi brukar förvara vin. Där var fullknökat med vinflaskor! Han har burit hem en massa vin utan att jag a) blivit informerad b) misstänkt något c) upptäckt det själv.

Jag är i chock.

Vad mer kan han dölja för mig?

En sajberkärlek?

Idag berättade Bonusen för mig - när jag kom hem från jobbet - att han visste att vi skickat in papper för adoptionen. Och att han lille/asyskon kanske skulle komma från Landet. Och kom det inte från Landet skulle det kanske komma från Texas. Och kommer det inte från Texas skulle det komma från nåt annat land som han inte kom ihåg.

Om man är 9 år är det inte så himla lätt att komma ihåg ländernas namn. Det är så himla lätt att blanda ihop dem med stater i USA. Förresten så börjar både Taiwan och Texas på T. Så det så.

Våra goda vänner Kronprinsen och Kronprinsessan fick en liten Kung idag!

Det känns stort och vidunderligt att den tjocka magen blivit en krabat.

Idag samlades vi igen - byggaren, brorsan som är kvalitetsansvarig och två huvudvärkssjuka byggherrar.

Vi är sisådär 8 veckor efter tidsplaneringen. Nästa vecka ska ytterväggarna vara klara. Veckan därpå kommer takstolarna. Därefter tar taket ca 2 veckor. Vi tror det när vi ser det.

Vi är nere på detaljer nu... diskuterade bland annat snedställda fönstersmygar för ökat ljusinsläpp, handbilade träbjälkar till sovrummet, förberedelse till att använda gasol till kaminen (bra att ha om det införs vedeldningsrestriktioner i framtiden), trådbundet istället för trådlöst larm och min egen favoritsnilleblixt; att utnyttja utrymmet under trappan ner i källaren till en garderob. Det senare var givetvis inte så enkelt som jag hade tänkt ut. Nä, det krävs hål för ventilation trots att det bara är en garderob... Det är banne mig inte lätt att bygga hus idag med tanke på alla kraven myndigheterna ställer på oss som är byggherrar.

Ibland tror jag det hade varit bättre om huset smälldes upp fort. Innan vi hann blinka. Nu har vi istället haft massor av tid att förfina våra tankar och det huseländet blir bara dyrare och dyrare... 

Idag kom Allt i Hemmet. Ett av badrummen hade ett kakelgolv från Aqua Royal. Jag blev lite "villhasjuk" igen. Problemet är att det egentligen är ett väggkakel. Lägger man det på golv kan det spricka och gå flisor. För femtielfte gången i rad har jag nu övertygat mig om att det är VACKERT men det är OPRAKTISKT.

Fy tusan vad det är tråkigt att vara praktisk.  

Idag har jag tagit itu med mitt förtvinande sociala liv. Jag har minsann varit på krogen. Med en gammal kollega. Som jag saknar jättemycket och jättejämt.

Det var ju ett tag sedan jag singlade omkring i Malmö. Och jag vet att jag har en tendens att snöa in mig på invanda koncept. På singeltiden var det Paddys. Numera är det Bröderna M. Så vi hamnade på.... eh... Bröderna M.

Eftersom min hälsa varit sviktande idag så höll jag igen med alkoholen. Egentligen förstår jag inte varför jag envisas med att dricka alkohol dagar då hälsan är bättre. Alkohol gör bara kvällen marginellt roligare. Men dagen efter blir mer än marginellt bättre.

Hann med en hastig shoppingrunda också. Eftersom jag inte är så förtjust i att köpa kläder i parti och minut hängde jag mest med. För syns skull köpte jag dock ett par handskar. Det var det enda jag kunde komma på som jag kunde köpa utan att klä av mig något först.