Vid lunchtid vacklade jag omkring med feber i kroppen på Orten. Svetten pärlade sig på överläppen och jag var genomblöt på ryggen. Jag stupade i säng när jag väl var hemma igen.

Men det var värt det.

För det kom nämligen ytterligare ett bud på huset i eftermiddags.

Idag kom en bekräftelse från AC att de tagit emot våra handlingar och att de skulle återkoppla till oss inom 4 veckor, men bad om förståelse om det dröjde längre än 4 veckor eftersom belastningen var stor. 

Några veckor hit eller dit kan faktiskt kvitta. Vi står ändå inte i position att skicka några handlingar till något land de närmaste året. Kanske inte ens året därpå.

Roade mig med att kolla AC nya uppdaterade kölistor. När det gäller Vietnam har vi trillat ner ytterligare. 200 +/- 20 är före oss i Vietnam-kön. 

Faktum är jag - just idag - tycker det vore skönt med lite vilsam väntan när det gäller adoptionen. OM det inte vore för att jag är stressed över att det kanske inte blir något barn alls. 

Hemma idag igen. Svettig. Febrig.

Och det VÄRSTA av allt är att jag måste städa inför en visning vid lunchtid. Jag hade hoppats på att mäklaren skulle höra av sig och meddela att den var inställd nu när vi fått ett så bra bud. Men icke. Det måtte vara en mycket intresserad människa.

Jag har inte minsta lust att vackla omkring på gatorna häromkring i väntan på att någon är inne i mitt hem. När det borde vara jag. Som ligger till sängs.

Mäklaren ringde för en stund sedan. Han har fått in ytterligare två bud. Det sista budet var en rejäl höjning (markering?) från konkurrentens bud. Nu hoppas vi på att personen/erna ifråga menar allvar och har allting klart med sin bank. Kanske blir det en visning till men de som bokat visningen är informerade om budet så det är inte säkert att de väljer att gå på visningen.

Jag trodde att man skrev kontrakt så snart som möjligt men mäklaren råder oss att låta spekulanten besiktiga huset i lugn och ro och därefter skriva kontrakt. På så vis undviker man konstiga prisförhandlingar om det framkommer något på besiktningen.

Fair enough tycker jag. Även om jag helst vill skriva så snart som möjligt så vi kan bocka av husförsäljning på vår lista över saker som vi väntar på ska falla på plats.

Egentligen är jag stormande lycklig över det budet. Men jag har lärt mig att vara återhållsam med lyckan. När allt är klart ska vi minsann fira rejält!

Har fått in ytterligare bud på huset vilket känns otroligt skönt. Vi ska ändå ha en visning till i denna veckan (vad jag vet hittills). Budet är sms:at till alla intressenter. Vad jag vet finns det åtminstone två aktiva budgivare, men jag har nog inte hela bilden klar för mig. Mäklaren är lite knapphändig med uppgifter. Kanske lika bra det. Jag kan ju ändå inte göra något. 

Jag har precis vacklat ner till nya huset för att se om det görs några framsteg där. Överraskande nog hade det levererats lättbetongblock och man ska nu börja bygga ytterväggarna. Skönt att även det rör på sig.

Känner mig lite bättre men är fullproppad med Treo. Och spaghetti och köttfärssås.

Om jag orkar ska jag dra lite ogräs på uppfarten senare idag. Det behövs.

Jag har blivit rejält sjuk. Feber, hosta och värk. Och illamående. Dessutom har jag fått infektion i en leverfläck som sitter på ett onämnbart ställe. Inte kan man väl få malignt melanom dit solen aldrig når?

Med allt detta läbbiga i kroppen var det kanske inte så konstigt att jag fick ett litet sammanbrott i lördags. 

Aliens har invaderat min kropp.