Snart borde jag väl vara immun. Mot alla lyckoknullare och nygravida. För de står som spön i backen. Jag ligger mest som tovigt gräs i vägkanten. Fast jag tycker nog att jag spirar lite. Känslorna kring adoption och 2:a föräldrautbildningen börjar så sakteliga sätta sig. Just nu är jag rastlös och vill att allt ska gå snabbare. Väntan kommer att bli förfärlig. Denna veckan har jag ägnat mig en del åt att surfa runt på FL. Jag är livrädd för att bli en överkänslig adoptivmorsa som korstågar mot världen i syfte att upplysa alla och envar om vilka ord som kan användas, vad man kan och inte kan säga, vad man ska tänka och inte tänka. Min teori är att väntan på barnet gör att man har alldeles för mycket tid att tänka och analysera. Men tänk om adoptivföräldrar själv underhåller fördomarna och disrimineringen genom att ständigt rätta och påtala allt som är fel? Blir inte allt lite föööör märkvärdigt istället för att säga "det här är mitt barn trots att han är färgad". Punkt. T o m jag - som blivande adoptivförälder - blir ju alldeles matt på andra överpräktiga blivande adoptivmorsor. Det verkar dock som om man lugnar ner sig när man väl blivit mamma. Eller så hinner man inte med längre

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...