Idag har jag köpt mitt livs första stroller. Efter 12 år som husägare. Sa till Darlingen att jag kände mig vuxen pga inköpet men han kontrade med att han skaffat sig en sådan för flera år sedan OCH dessutom hunnit slänga den. Han vann strollertävlingen. Fast han är å andra sidan 2 år äldre än mig.

Idag har vi målat uthus, toppdressat gräsmatta, rensat rabatter och tvättat bilar. Jag är svedd på axlarna efter att exponerat mig för solen i alltför många timmar. Och så knirkar mitt knä konstigt efter kravlande övningar på gräsmattan (nä, inte så kul som det låter). Jag vill inte ens tänka på hur denna blekfeta kropp tagit sig ut mot allt det gröna. Som en albinomördarsnigel. Fast utan slem.

Det här med vikten börjar bli prekärt. Jag tänker på det ideligen men är riktigt dålig på att göra något åt det. Ja, jag motionerar som tusan (räknar både promenader och cykling) sedan i onsdags men har inte lyckats förmå mig själv till att ta mindre portioner. Idag var vi på lokala krogen. Jag valde lax eftersom det var kokt potatis till (visar på hyfsat gott omdöme) men satt ändå och åt upp Darlingens överblivna pommes med ketchup. Hur går sånt till? Var kortsluter min hjärna? Och varför i hela friden äter inte Darlingen upp dem själv? Hur bär HAN sig åt för att sluta äta innan allt är slut?! Han frågade lite insinuant om jag inte var mätt. Jag har en mat-gen som han saknar. En bauta-gen med taskigt omdöme.

Gårdagens stadsvandring med äldsta syskonbarnet gick sådär. Hon är i en svår ålder. Hon gillade i princip inga kläder. Eller vet hon inte vad hon gillar. De kläder hon gillade (mycket få) tyckte jag var tråkiga. Och de jag hittade tyckte hon inte om. En del ville hon inte ens prova. Värsta besvikelsen var att hon inte gillade ett par röda shorts som var en kjol framtill. Hur kan hon låta bli att gilla dem?! Hon var hur betagande som helst i dem! Jag blev jättefrustrerad. Kanske har hon kommit i den där åldern då behagen börjar knoppas och man inte riktigt hunnit vänja sig vid det. Hur som helst - vi åt en god lunch (som hon fick välja) med efterföljande efterrätt (mjölkchoklad och bananpaj). Sedan åkte flickebarnet hem till sig och jag hem till mig. Jag hade emellertid en incident på bensinmacken innan hemkomsten - en tant som kom i vägen för mig med sin fräcka Audi. Eller rättare sagt; jag kom i vägen för henne. Hon snipade till mig och jag kontrade med en ironisk kommentar. Där kunde det ha slutat men sedan blockerade tantskrället två pumpar samtidigt vilket fick mitt sinne att rinna över. Jag kom hem utan bensin eftersom jag drog iväg med skrikande däck (det var faktiskt inte meningen). Det kändes rätt just där och då  - att dra iväg i full karriär (och tjutande däck) - men himla onödigt när jag kom hem och tanken lyste. Jag tror att mitt överskottsfett fördunklar mitt omdöme. Vad är det annars med mig?

Fast smala människor kan faktiskt också vara otrevliga.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...