Nä. Det går faktiskt inget vidare. Jag tänker bara på Knodden och Taiwan. Tankarna far som popcorn i huvudet.

Jag googlar som en tok - svininfluensa, jordbävningar och tyfoner men också oerhört vacker och dramatisk natur. Tittar på bilder. Läser bloggar. Kollar på hotell. Printar mängder av färgfoton på lille Knodden. Funderar ytterst kortfattat på obehagligheter som vaccinationer. Räknar dagar och månader. Droppar information till kollegor som råkar gå förbi. En del vet att vi ska adoptera. Andra inte. Vill handla kläder. Men inte utan Darlingen. Funderar på den där nya bloggen jag borde starta. Måste börja träna så jag kan hinna ikapp Knodden när han sätter fart. Mängder av papper som ska fixas. Bilbarnstol? Kan Knodden verkligen sova i den sängen vi köpt när han är van vid en spjälsäng? Ringer Darlingen. Hoppas tyfon och jordbävningssäsongen är över. Tänk om något går i stöpet och vi inte får adoptera Knodden? Himmel vad många Starbucks det finns i Taiwan!

Jag har fått ont i huvudet av anspänningen. Jag sover ganska dåligt. Det är full rulle med allt runt Bonusen. Oroar mig för att han inte får tillräckligt mycket uppmärksamhet. Tänker på att jag borde informera min omgivning lite mer strukturerat. Men känner något slags motstånd. Orkar nog inte riktigt med mer uppmärksamhet just nu. Jag hinner inte tänker själv. Jag hinner inte reflektera. Hinner knappt prata med Darlingen. Oroar mig för hur jag ska orka med hösten. Vill definitivt inte befinna mig på resande fot hela tiden.

Ska strax åka hem för att bli masserad. För första gången. Det ska bli spännande. Kanske även en smula skönt. Men främst behöver jag 30 minuter i total stillhet. Hoppas det inte är en snackig massör.  

Måste försöka landa det här.

 

Maria i Malmö

17 augusti 2009 13:24

Förstår att det snurrar, nu är det ju verkligen på gång! En undran, när jag läst om Taiwan så verkar det vara ett preliminärt BB man får först och efter någon månad får man det definitiva. Är det så i ert fall också, eller är detta det definitiva beskedet?

 

mamman

17 augusti 2009 14:54

Förstår att allt just nu är pocorn i huvudet - det ÄR så att få bb.

O du! det är helt klart att er knodd kan sova i sängen ni köpt. Har jag inte fel för mig så fans där ju till o med fall skydd, allt färdigt o klart. När knodden kommer är han nog 2,5 och vid den åldern låg grabben också i en växa säng. Det gick jätte bra. Välling var han inte sugen på.

Ta det i din takt med allt runt omkring för det är ju som du beskriver, väldigt omtumlande att få barn på det här viset.

Lycka till med massagen

http://www.babyonskan.wordpress.com

 

Hanya

17 augusti 2009 16:50

Andas lugnt! Minns hur det var när vi fick förmedlingsbeslut och vi hade 2 veckor på oss att sammanställa akten. Började nästan gråta av allt som skulle fixas. Mitt tips är listor, listor, listor. På allt. Packlista. Behovslista. Önskelista.

 

Ångest

17 augusti 2009 17:29

Det är bara att börja vänja sig vid popcorntankarna. Jag har två barn varav en är 18 nu och det är ett evinnerligt tänkande på barnen hela tiden. Man oroar sig när man lämnar på dagis. Kommer de andra att vara snälla? Är ens eget barn snällt, Tar de verkligen hand om ens barn ordentligt? Varför är ens barn rädd för den dagisfröken? Varför har barnet inga kompisar? Varför har barnet så många kompisar så den inte bryr sig om mig? Vilken hobby ska den få ha? Har jag råd att sätta barnet på hockeyskola som han vill? Ser inte tränaren att de andra barnen drämmer klubban i ryggen på mitt barn? Är kompisens föräldrar verkligen något att lita på? De luktade ju sprit när jag lämnade dem till övernattningen? Varför blir mitt barn aldrig inbjuden till övernattning? Är tränare/dagispersonalen/grannen pedofil? Varför är barnen aldrig tysta? Varför är barnen tysta - har de något fuffens på gång? Är det vanlig förkylning eller är det lunginflammation. Vilka kläder ska jag köpa så att barnet inte blir mobbat i skolan/dagis (barn är grymma med varandra) Listan kan göras oändlig. Du har ååår av oroande och sömnlösa nätter framför dig. Passa på att sova nu. ;)

 

pipeline

17 augusti 2009 23:26

maria i malmö: Det är ett preliminärt barnbesked eftersom det ännu inte varit domstolsförhandlingen. Det innebär att mamman kan ändra sig. Vi måste leva med den ovissheten ett tag men vill såklart ha det formella klart så snart det bara går. Det dröjer nog några veckor...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...