I två dagar har jag tagit bilen till jobbet. Det hade jag tänkt göra idag också. Men som genom ett under - trots att jag stod med upplåst bildörr och var beredd att sätta mig tillrätta i förarsätet - kom jag på andra tankar. Jag valde att cykla. Det låter kanske inte så märkvärdigt för er, men det är det för mig. Jag är omåttligt stolt över min prioritering.

Det var medvind. Det är toppen när det är fredag och medvind.

I brist på hund är det bra att cykla. Jag har nämligen upptäckt att man knyter nya kontakter när man cyklar. Oftast sker det i form av social minievent i hissen. Svett stryks ur pannan. Frisyrer rättas till. Man fnissar lite över sin fåfänga. Suckar åt motvinden. Glädjs åt medvinden. Pratar om hur vinden kommer att vara på hemfärden. Det är som att twittra. Hisstwittra. Hissen är nämligen så snabb så man måste vara sparsam med orden. Man måste utelämna alla onödiga ord. Som idag:

"Blåsigt" (kille i bajsbrun kostym)

"Men medvind!" (jag i ganska osvettig upplaga)

"Fördel" (samma kille igen)

"Motvind hem" (jag i pessimistupplaga)

"Fredag - känns som medvind ändå" (bajsbruna kostymen i optimistupplaga)

"Hej" (bajsbrun kostym kliver av på vån 9)

"Hej hej" (jag åker vidare)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...