Ibland tänker jag sinnesvaga tankar såsom:

"Om jag fick veta att jag skulle dö om jag inte gick ner 10 kg på yttersta momangen - DÅ hade jag fixat det"

eller

"Ge mig lite rejäl sjukdom så jag avmagrar"

Jag kan förvisso känna en viss tacksamhet över att ha undsluppit båda alternativen. Men nu har jag faktiskt fått ett ytterst påtagligt ultimatum:

"Magra på momangen annars blir det inget/inga barn"

För att Taiwan ska gilla mig måste mitt BMI vara under 30. Jag har precis räknat ut att jag måste gå ner 4,4 kg. Och när jag ändå var i beräkningstagen räknade jag ut att jag förbränner cirka 500 kcal när jag cyklar tur/retur jobbet. 7000 nedragna kalorier är ett kilos viktnedgång. Alltså måste jag cykla i 62 dagar (allt annat lika) för att gå ner ett kilo.

Det är för långsamt.

Om jag lägger på 30 minuters promenad per dag tar det 47 dagar.

Eller kan jag ha passivt sex 15 timmar om dagen. Då är jag färdig om 22 dagar. I alla fall om man ska tro på Kellogg´s.

Nä, det blir nog att äta mindre också.  

 

mamman

9 september 2008 17:33

Varför välja passivt sex, när man kan ha aktivt sex och förbränna mera kalorier?

 

pipeline

9 september 2008 19:17

Haha... jag reflekterade inte över mitt val förrän nu :-)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...