Jag har återuppstått från min svåra sjukdom. Onsdagen ägnades åt vomering hela dagen. Torsdagen var vomeringsfri men innehöll snuva och hosta. Fredagen jobbade jag som en idiot. Hemifrån. Idag var jag rask nog att åka på stan för att göra hitta stövlar. Hoppades kunna göra en "20-minutare". Det gick över förväntan: 

• En kjol från Noa Noa (den är jag liiiite osäker på)
• En klänning från Noa Noa
• Två tröjor från Noa Noa
• 5 stumpbyxor
• 3 trosor
• en klänning från Lysgard
• En kjol från Sirup
• Ett par stövlar
• Ett par skor
• En gammal skolkamrat från universitet

Den sistnämda är jag minst nöjd med. Vi sammanstötningen uppvisade jag tydligen den rätta sortens entusisam för innan jag hann blinka var jag kommenderad till att byta telefonnummer och adress med henne. Jag var inte överdrivet angelägen men valde att gilla läget. Hoppas att hon inte hör av sig framöver. 

Igår kom Kallelsen. Till Familjerättsbyrån. Jag kände en liten låga av pirr men är nog egentligen inte riktigt i form för att dra upp strategier, förbereda våra argument och allmänt ladda inför det som komma skall.

Jag tycker det är jobbigt att be om hjälp. Därför har jag fått en hang-up på att våra vänner och släkt än en gång måste dras in i vår "sängkammare" genom att skriva referentbrev. Jag vet att jag fokuserar på något som många uppfattar som småttigt men jag vet hur väl våra referenter vill oss och hur de våndas för att skriva referentbreven - livrädda för att uttrycka sig illa på något sätt.

Och sen är det ju det här med vikten...