Jag vet inte riktigt hur det har gått till men plötsligt har jag blivit mentor för två yngre kvinnliga kollegor i allehanda spörsmål. Det är en stor ära även om den ibland tar både energi och tid.

Och det är faktiskt oerhört svårt att lämna råd. Den ena kollegan känner jag väl, den andra kollegan är en ny bekantskap. Den ena kollegan har problem hemma och den andra har jobbrelaterade problem.

Det allra svåraste är att vara tyst och lyssna istället för att bli lösningsfokuserad. Jag blir mycket lätt lösningsfokuserad.... Plättlätt drar jag upp riktlinjer för hur en sak ska hanteras utan en tanke på att alla inte är lika dumdristigt rakt på sak som jag själv. Ibland vill de kanske bara få ett litet försynt råd och inte en brutalt ärlig pantpårödbetan-analys.

Att bli frågad till råds är ett stort förtroende som man ska handskas varligt med. Jag vill så innerligt gärna att allt ska gå bra för mina båda kollegor. Jag vill inte att de ska gå i samma fällor som jag själv gått, men kan man verkligen försäkra sig om det? Ibland måste man förmodligen göra egna misstag för att lära sig något.

Jag hoppas att jag ger dem adekvata råd som är användbara.

Om 10 år ska jag fråga dem. Om de fortfarande är goda vänner och inte sagt upp bekantskapen pga dålig rådgivning...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...