Min chef (projektchef) ringde mig idag för att berätta att jag kommer att bli uppringd angående ett arbete. Låter onekligen som ett mycket spännande jobb som jag verkligen velat ha... om det inte vore för den lilla detaljen att anställningen är i Danmark. Föräldraförsäkringen i Danmark är sämre än i Sverige.

Jag vill inte berätta om våra adoptionsplaner för min arbetsgivare. Ännu. Det kanske dröjer 2 år innan vi blir föräldrar. Eller mer. Eller mindre. Det är omöjligt att sia just nu. Själv vill jag bara stå alldeles still. Inte ändra för mycket. Avvakta. Problemet är att jag inte kan tacka nej till ett attraktivt jobberbjudande utan att behöva blotta mig. Ett nej från mig skulle framstå som ytterligt märkligt.

Men jag kanske ska lugna tankarna något... jobbet är inte mitt bara för att jag får ett erbjudande. Tjänsten ska utannonseras. Och dessutom finns det säkert andra som kommer att bli uppringda och tillfrågade.

Börjar känna mig besvärlig. Vill inte flytta till Stockholm för arbetets skull. Vill inte börja arbeta i Danmark. Vill ändå jobba centralt och inte lokalt. Ekvationen går inte ihop.

Vill gå i ide.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...