Jag har rest med X2000 idag. Till Linköping. Trodde det skulle vara lugnt på tåget såhär mitt i veckan medan alla har ledigt. Det var dumt trott. I mellandagarna transporterar sig alla barnfamiljer kors och tvärs över landet.

Jag hade nämligen sällskap av rosa bebis (2 månader), grön bebis (8 månader), Rickard (2 år), David (3,5 år). Omringad. Det gräts ikapp. Och när det inte gräts så småkräktes det. David överfölls av sjunglust och sjöng så högt han kunde. Samtidigt försökte brorsan Rickard sova men blev såklart ilsken när hans brorsa bestämde sig för att ackompanjera sig "skönsång" med vevande och sparkande armar med destination sovande bror. När David väl vaknat ville han veta om när de skulle gå av. Pappa berättade att de inte skulle gå av på flera timmar. Vi befann oss då i Hässleholm.... Sedan upprepades frågan en sisådär 15 gånger till innan jag barmhärtigt nog fick kliva av i Linköping.

Och så fortsatte det... Vikta flygplan for genom luften. Det byttes nerbajsade blöjor, rapades och småkräktes. Det snös och snörvlades. Och när man trodde att allt inte kunde bli värre så blev alla toalettränade barn nödiga samtidigt. Tumult utbröt. 

Det är skönt att det ännu återstår några timmar innan jag ska åka hem igen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...