Igår gjorde vi ett ryck igen. En onödig omständighet var att Darlingen passade på att bli förkyld. Då blir han lite seg i kolan. Och när han blir seg i kolan blir jag irriterad. I synnerhet när vi måste vara alerta och fixa en massa. Vi har inte haft så värst många lediga dagar tillsammans för att utföra vissa måsten inför hämtresan. När den nu blir...

Målet för dagen var att köpa några shorts till Knodden som vi kan använda när han kan ha i Taiwan. De byxor man kan köpa i Sverige just nu är förmodligen för varma för honom när vi hämtar. Det drar nämligen mot svensk högsommar i Taiwan. Vi hittade två superfräcka shorts från Mini a Ture men ingen av dem fanns i rätt storlek. Det enda vi köpte var en jeanskeps. Trött och irriterad blev jag.

Sedan gjorde vi ett försök till med aktivitetsprylar till skype-samtalet. Det slutade med mutter och morr när Darlingen kved att hans händer var för stora för handdockorna jag ville köpa.

I bilen hem talade jag om ett och annat för Darlingen. Främst på temat att "allt kan inte skjutas på framtiden" och "nu får du fanimej anstränga dig lite". Han är väldigt bra på att skjuta saker framför sig. Just den lilla delen av personligheten förstärks när han är sjuklig. Å andra sidan är jag en väldigt tidsplanerande människa eftersom jag vet hur min vecka nästa vecka kommer se ut, dvs. ingen tid att ordna saker. För en sjuk Darlingen är det personlighetsdraget svårt jobbigt. Halvvägs hem slöt vi fred och gjorde en 90 graders sväng för att åka till Toy's R Us. Där la vi ner sjukt mycket pengar på briojärnväg, tåg, tunnlar och plingplong när tåget kör förbi. Två handdockor kom också med. Såpbubblor. Olika sorters ballonger. Färgpennor och block.

Allt pengaspenderande skapade hunger så vi fick åka en sväng förbi Burger King. Av lyckades vi liva upp oss så pass att vi beslöt oss för att köpa en stor resväska eftersom vi behöver det till Knoddens hämtresa. Den fanns inte i rätt färg (cerise stämde inte med Darlingens image) och modell men vi köpte en ryggsäck till Knodden i form av en bil. Sedan for vidare till nästa köpcenter där vi slutligen fick köpt resväskan - en lila sak i plast med fyra hjul för smidiga vändningar. Tänker att det kanske behövs en del smidigare vändningar med en Knodd i ena handen och en tung resväska i andra handen.

När kvällen kom var det två slitna blivande föräldrar som häckade i soffan för att äta chili con carne och kolla Melodifestivalen. Det senare var så eländigt att vi gjorde annat mest hela tiden. Slutligen gick jag och la mig kl 23. Jag blir trött tidigare och tidigare. Inte bra. Inte bra alls.

 

mamman

1 mars 2010 14:41

Shorts - förstår att det var svårt att hitta något.

Brio är en bra investering iof.

Jag föreslår, bagagevagn med Knodd sittande i, istället för häftigta U-svängar.

http://www.babyonskan.wordpress.com

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...