Idag har jag blivit både arg och ledsen på Bonusen två gånger. Första gången manipulerade han mig att tycka synd om honom så att han skulle slippa en uppgift. Jag gick på det.

En stund senare - i ett anfall av segervisshet och mindre eftertanke från Bonusens sida - framkom det att han var stolt över att ha lyckats lura mig.

Vi fick prata allvar. Sånt verkar så lätt innan (eller efter), när man inte befinner sig mitt i själva situationen. Jag har en tendens att säga för många ord för att förklara det jag menar.  

Sedan åkte vi på middag hos mina föräldrar där hela Rosenfamiljen också var med. Tre flickor kan skruva upp den mest sansade kille och Bonusen har en tendens att bli lite obetänksam när han är uppskruvad. Vid middagsbordet diskuterade vi jeans och det faktum att jag inte hittade några jeans som passade mig. Plötligt hör jag Bonusen säga till Rosenflickorna "Du är ju ful i jeans".  

Igen. Blixtrande arg. Spänner ögonen i Bonusen inför hela middagsbordet. Är jättesårad och försöker hantera mina egna sårade känslor samtidigt som jag ska bortse från det personliga i situationen och förklara att man ALDRIG ska göra sig rolig på någon annans bekostnad.

Resten av kvällen fick han ingen uppmärksamhet av mig. När han vill kramas sa jag att jag inte hade lust att krama någon som inte var snäll mot mig. Han var tillstukad. Och jag mådde ganska dåligt inombords. Inte förrän på sängkanten blev han förlåten.

Ibland önskar jag att jag hade längre vana av att ha honom i mitt liv. Jag känner mig osäker på om jag gör rätt. Om jag förstorar saker. Är för sträng. Ger efter för lätt. Låter mig manipuleras.

Det är jättesvårt att vara Bonusförälder ibland.  

Det händer inte så mycket idag. Bonusen är t ex fortfarande i pyjamas...

Jag har betalat räkningar och vi har med viss möda fått revideringen av elritningarna klara.

Mitt största problem är om jag ska eller inte ska jobba imorgon.

Precis som en Annandag Jul ska vara.

Vi har lite mailkontakt med vår föräldrautbildningsgrupp. Vi bor så långt ifrån varandra att vi inte kan ha någon vardagskontakt.

Ett par står bland de första i kön för att få sända handlingar till Sydafrika.

Ett annat par har handlingar färdiga till Taiwan och väntar på att få skicka.

Ett tredje par fick en biologisk dotter i november.

Ett fjärde par har blivit godkända för enskilda adoption i Ryssland.

Ett femte par... eh... vi alltså... står mest och stampar. 

Det känns urtrist. Och så långt borta. Kanske det aldrig blir. Vi utmanade väl ödet när vi gav Farmor, Mormor och Morfar en liten skrift om hur det är att bli far- och morföräldrar genom adoption i julklapp.

Vi har dubbeljulafton. I skrivande stund är Darlingen på väg att hämta Bonusen och sedan ska vi fira Julafton del II med Farmor, Syster och Kusin. Jag kan väl inte påstå att jag är superladdad att ställa till med julbord idag...

Vi hade en jättetrevlig julafton i Anderslöv. Lille Anderslövaren fick jättemånga fräcka (h)julklappar (det mesta med fyra hjul och lastningsmöjligheter). Plötsligt var han försvunnen. Vi hittade honom nerkrupen i mamma och pappas säng med napp och nalle. Tror att han behövde en paus i alla intryck. Vi vuxna spelade Retro, gnabbades i köket, pratade, delade ut massvis av julklappar, åt och åt och åt...

I år hade vi inga julklappsrestriktioner. Normalt brukar vi ha ett avancerat lottsystem i två akter där julklappsuppdragen fastställs. Den första personen man drar i lotteriet ska man köpa en julklapp till för max 500 kr. Den andra personen man drar får en julklapp för max. 100 kr. Alltså köper alla två vuxenjulklappar även om vi är åtta vuxna med på julafton. På så vis får alla julklappar och man kan med liv och lust orka tänka ut den PERFEKTA julklappen. Normalt är det ett system som fungerar jättebra men himmel vad roligt det var att få köpa till alla! Det kändes som förr. När man var liten.

Nu skulle jag vilja slappa. Men jag ska koka ägg istället.

Nu drar vi till Anderslöv för att fira jul. Jag har fortfarande magknip. Känns ju lämpligt när ett julbord är i antågande... :-/

Vår byggare är en riktig sötnos. Först skickade han julkort. Igår kom han hit med stor blomsterjulgrupp. Och idag ringde han och meddelade att badrumsgolvet på ovanvåningen kommer att omfattas av hans garanti!

Jag och Darlingen har rim-kväll. Det går inget vidare för mig. Faktum är att jag har smitit. Jag börjar tycka att det är lite jobbig stämning i rimstugan. Darlingen har skapat 9 rim. Jag har skapat... eh... öh... inget. 

Men jag har magknip och det har inte han.

... i alla fall om man ser till möjligheterna att få jobb.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har gjort en studie om avidentifierade jobbansökningar.

Det visade sig att i kategorin kvinnor jämförda med män visade studien att kvinnor som använde anonym ansökan hade 8.8 % större chans att få komma till anställningsintervju än de andra. För invandrare ökade intervjuchansen med 8,4 %.

Det stod inget om möjligheterna för en kvinnlig invandrare att få jobb...