I morse åkte jag buss med en pratade busschaufför. Hon KOMMUNICERADE liksom med oss busspendlare. Det var en märklig upplevelse.

Det svåra med människor som pratar rätt ut - utan att vända sig till någon speciell - är att man inte vet om man ska svara eller inte. Det var så vår busschaufför kommunicerade. Rätt ut i luften. Jag låtsades vara djupt försjunken i Metro. I hemlighet kände jag mig dum. För att jag hoppades att någon annan skulle besvara hennes kommunikationstrevare. Lyckligtvis fanns det någon som gjorde det. En äldre gentleman.

När jag tänker efter så var en pratglad busschaufför egentligen PRECIS vad jag behövde. Jag har nämligen en busschaufförsfråga som jag grunnat på ett tag. 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...