Skrev mail till BFA idag. Sunkigt innehåll. Inte mitt mest charmiga jag. Det hela gick i princip ut på att det inte längre funkar att skriva till oss att uppdateringar inte kommer regelbundet och stadigt när vi efterfrågar information. Det kommer ju inte ens oregelbundet till oss. Det kommer inget alls.

BFA menar att de mailat barnhemmet och efterfrågat ny information. De kan inte begära uppdateringar - endast fråga efter dem. Väljer socialsekreterarna i Knoddens county att inte svara på vår förfrågan är det inget vi kan göra. Det är en mycket märklig ordning. Vi betalar oerhörda mängder pengar för adoptionen som ska gå till administration, löner, personal och fosterhemsplacering i Taiwan. Jag tycker nog inte att det är för mycket begärt - med tanke på den ofantligt långa domstolsprocess det är i Taiwan - att få nya foton och information om vårt barn. I andra länder kanske det hade kunnat passerat eftersom det kanske är så det fungerar där. Men i Taiwan är domstolsprocessen väldigt, väldigt lång och majoriteten av alla blivande familjer får uppdateringar. Då känns det hårt att vara en familj som faller utanför ramarna. Fallhöjden är så mycket högre när man hör att alla andra får löpande information men inte vi.

Det är så oerhört svårt att knyta an till ett barn som alltmer börjar likna en pappersprodukt. Vissa familjer får information om sina barn varje månad. Andra får inget.

Därtill är processen osäker in i det sista. Man kan aldrig slappna av. Det kan ständigt hända saker som orsakar oro. En biologisk förälder som försvinner och inte kan skriva på papper. Eller som ångrar sig. Eller som inte dyker upp vid domstolsförhandlingar vilket innebär att den inte kan genomföras. Vi är inte hårdast drabbade. Det finns de som har det långt mycket värre. Som inte ens vet om adoptionen kan fullföljas.

Mitt hjärta värker för Familjen Kvarnlyckan och LillTotten. För vad alla utsätts för - barn, adoptivföräldrar, blivande syskon, biologiska föräldrar.

 

Kvarnlyckan

22 november 2009 20:50

Och mina ögon tåras av att någon som jag så nyss lärt känna orkar bry sig och tänka på oss.

http://kvarnlyckan.wordpress.com

 

Hanya

23 november 2009 11:19

Kan inte annat än hålla med. Det krävdes ett riktigt upprört mail till BFA från vår sida för att få en uppdatering om skruttan. Inte ett pip på 4 månader, bara ett litet foto på hela tiden. Tycker ibland att organisationerna i Sverige är för mjäkiga mot utlandet, men förstår så klart att de måste vara diplomatiska. Tyvärr hamnar vi blivande föräldrar i kläm... kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Knoddens dagis är ett föräldrakooperativ. Det innebär att vi föräldrar ska engagera oss. Mycket. Idag har det varit dagisstädning och brännbollspicknick. 3 oktober är det föräldramöte och styrelsemöte. 22 oktober är det fest. I november är det städni...

För två veckor sedan började jag jobba efter 1,5 års föräldraledighet. Varannan vecka heltid, varannan vecka 60 % med ledigt på måndagarna. Darlingen gör likadant och jobbar heltid när jag jobbar deltid ch tvärtom. Än så länge är vi väldans nöjda med...

Efter en stormig natt med en ormande Knodd i sängen vaknade jag med jätteont i nåt stort muskelliknande i ryggen. Eller... muskler kan det ju knappast handla om eftersom jag är svårt otränad.   Jag fick två timmars välbehövlig återhämtning på eft...

När jag har tid läser jag gärna andras adoptionsbloggar. När vi var IVF-svängen läste jag andra IVF- bloggar. Det är väl ett slag identifikationsbehov. Ibland identifierar jag mig inte alls och känner mig som ett ufo. Som om jag missat något. Som jag...

Vår äldste son har skaffat flickvän. Han är 13 år och 2 månader. De unga tu har basunerat ut sin kärlek på Facebook. Hon är söt.    Vi hänger inte med. För bara några månader sedan var han mörkrädd och ville inte vara ensam hemma. Nu går han på k...