mamman

14 oktober 2008 10:38

Jag förstår dig totallt. När man utelämar sig själv så mycket om något man så högt önskar, snurrar många tankar.

Jag tror du kommer fram till något som du kommer att känna är bra till 100%.

mamman

FM

14 oktober 2008 11:42

Själv a-mamma till en pojke från Asien. Väntar vårt andra barn under 2010. Jag är drygt 30 år, bor i mitten av Sverige. Följt din blogg och er väntan på ert kommande barn i några månader.
Det var den korta presentationen av mig, en av dina 60 läsare varje dag

Ha en trevlig dag!//FM

Sofie

14 oktober 2008 21:36

Tänk vad vi är många, vi smygläsare...
Jag gillar ditt sätt att skriva och tittar in varje dag. Tror jag hittade hit från Soffs blogg för typ jättelänge sedan. Bor också i Skåne, är 38 år och blev mamma i maj efter alldeles för många års kämpande. Vår prins kom till efter fjärde IVF-försöket. Eftersom jag har mått väldigt dåligt fysiskt av alla försök så kommer vi att adoptera ett eventuellt syskon (psykiskt mår man ju dåligt oavsett vilket sätt man kämpar på...). Vi har gått adoptionskursen och står i BFA:s kö, men vi har inte bestämt oss för hur vi ska göra. Just nu är jag bara lycklig och njuter av att vara mamma! Hoppas du också får göra det för jag tror du kommer att bli en fin mamma!! Kämpa på!

Kramar
//Sofie

Lisa

15 oktober 2008 06:55

Jag är en norrlänning som går in på din blogg så gott som dagligen :)
Jag och min man väntar vårt första barn från Bolivia!

basketmia

15 oktober 2008 07:41

Jag är en 30-åring tjej från Stockholm som är inne i adoptionsprocessen och kommit så långt att vi troligen blir godkända av nämnden nästa vecka.

Följer din blogg tillsammans med en del andra adoptionsbloggar.

Hälsningar Mia

en besökare

15 oktober 2008 22:37

Hittade hit från en annan blogg, tror att det var mammans blogg. Ska inte själv adoptera, men känner folk som ska, och det är ett sätt att försöka förstå hur de känner....

Skåning

15 oktober 2008 22:38

Har själv en härlig 2-åring från Kina och på gång med hemutredning för att adoptera en lillasyster eller lillebror. Återstår sedan att se vilket land vi kommer att skicka till och när i tiden vi kan tänkas vara framme i kön.

Du verkar hantera trubblet med utredaren på ett beundransvärt sätt! Informera dem och låt dem få en chans att läsa på lite bättre och ta reda på vad som verkligen gäller. Skulle de ändå gå emot er så stå på er och ta hjälp av adoptionsorganisationerna för att utbilda er utredare om reglerna.

Stort LYCKA TILL!

Mimm

15 oktober 2008 23:05

Jag är mamma till två adopterade barn. Det är några år sedan nu, vi hade tur och våra adoptioner gick ganska fort.
Håller alla tummar för att er väg till barn inte ska bli så mycket längre.

Sanna

16 oktober 2008 21:30

Är mamma till en tvåårig dotter från Kina. Läser ofta din blogg. ( Och även andra adoptionsbloggar ). Känner så väl igen dina tankar, har haft dem själv. Det är en så otroligt känsloladdad tid mellan att man bestämmt sig för att adoptera tills man håller sitt barn i famnen.
Önskar er lycka.

Linda

17 oktober 2008 08:15

Hej! Jag läser här lite då och då. Har ingen aning om hur jag hittade hit från början men nu har jag lagt till din blogg bland mina favoriter. Hälsningar Linda

Lille skutt

19 oktober 2008 22:10

Lille skutt anmäler sej. :) Mamma till tvillingar på nästan nio år och till lille P, född i Thailand, hem för litet över ett år sedan. Läser från och till, glömmer ibland bort att läsa dessa bloggar som inte går att koppla till Google Readern.

Börja lösenordsskydda hellre än censurera!

A-K

20 oktober 2008 15:54

Hittade hit via Appelcore's blogg. Är mamma till en tjej från Sydkorea som är 2,5 år som vi kom hem med för nio månader sedan. Har följt din blogg ända sedan vi började vänta (vår väntan började i den lååånga Kina-kön i mars 2006).

Raggsockan

21 oktober 2008 11:37

Vet inte riktigt hur jag hittade hit men har följt med ett tag. Är mamma till ett underverk från Kina, sen 11 månader. Har precis satt i gång med en ny utredning om ett syskon till vår prins.